Då var det julafton. Dagen man både sett fram emot och inte sett fram emot. Hur som helst skulle den inte bli som jag önska hur jag än skulle göra. Nu höll sig Freja ifrån feber, men mina stora barn var inte hemma. Hade dom då varit hemma, kanske hon blivit sjuk.

Många människor har så stora förväntningar och krav på julen. Jag själv har också haft det många gånger. I år var jag bara tacksam att vi fick hålla oss "friska" och slippa sjukhus. Tänker på alla de familjer som inte kunnat vara hemma i jul, eller kanske är en mindre i familjen, som skulle vara med när tomten kom. Läste om en flicka som förlorade kampen nu innan jul. Kan inte ens föreställa mig hur deras jul sett ut. Man blir verkligen tacksam för vad man har.

 

Vi hade en mysig heldag hos farmor och farfar, som valde att vara hemma med oss, eftersom vi inte skulle vara med de andra i år. Freja var på toppenhumör. Åt mat och öppna paket. Åt t.o.m lite choklad!

Det är så här julen ska vara. Ingen huvudvärk eller magont av all stress.

 

En rolig julklapp Freja fick av farmor och farfar var en docka, som hade både sond i näsan och slang på bröstet. Hon skulle genast ge medicin i slangarna och plåstra om henne. En liten sjuksköterska är vad hon är!

 

Freja med sin docka i full färd med att ge medicin