Idag har det blivit promenader i den trista vagnen som vanligt. Freja säger nu att hon vill hem igen efter 5 minuter i den.

Detta väder inspirerar inte till utelek sittandes heller. Längtar mer än någonsin efter våren just nu. Lite sol, en friskare Freja och all enegi man brukar få av den.

Matilda har fixat efterrätten tills imorgon. Blir att vi sitter hemma. Träffar grannarna lite, på ena sidan om oss bor Matildas kompisar som är hemma och på andra sidan bor Frejas kompisar och båda mammorna är mina kompisar. Praktiskt och bra, så kan Freja vara hemma om hon inte orkar och kan gå och lägga sig när hon vill.

Lite jobbigt nu med hennes humör av allt kortison. Får utbrott då och då, när det inte blir som hon vill. Skönt att vara hemma när det är så, där hon känner sig trygg.

 

Det jag har tyckt varit väldigt jobbigt, som ni alla vet, att hon inte kan gå. Har gråtit många gånger över detta, hon som varit livlig och varit tidig i sin fysiska utveckling.

Detta togs ifrån henne, nästan över en natt. Många, bl.a jag, Lasse, läkaren och sjukgymnasten trodde att Freja skulle komma tillbaka om ca 1-2 månader. Med tanke på att det cellgiftet som påverkar benen, får hon väldigt intensivt just nu.

MEN vår otroliga lilla tjej, som får en att häpna gång på gång och bevisar vilken kämpe hon faktiskt är, GICK själv idag! Inte 2-3 steg utan 100-150 meter. Alla som har barn, vet hur de första stegen kändes, detta är samma känsla, fast 100 gånger häftigare.

Vi skulle ut och gå en runda och jag skulle skoja med henne. Fråga om jag skulle slänga in henne i hennes lilla lekstuga och det ville hon. Jag höll henne, med hennes huvud in igenom dörren. Där fick hon syn på sin älsklingsvagn (har varit en vagn, men bara skalet kvar, men ingen är som den enligt henne!). Den ville hon ha, sen bara traska hon iväg.

Grannarna var ute och hon fick en stor välförtjänt applåd. Alla kramades och sa hur duktig hon var. Hon titta mest och undra vad vi höll på med.

Snabbt satte vi henne i vagnen, för att gå bort till farmor och farfar och visa, men då var hon för trött i benen.

Vi hade åtminstone bildbevis.

På kvällen åt hon "öttås"(köttfärssås), både före och efter badet. Hon var nog hungrig efter träningspasset.

Tyvärr har inte magen kommit till rätta, så får se vad vi får hitta på imorgon med den.

 

Freja på sin promenad