Idag är det precis 3 månader sen bomben slog ner i våra liv utan förvarning. Livet kommer nog aldrig bli som innan. Både på ett negativt, men även på ett positivt sätt. 3 månader, fast det känns som en evighet, kommer inte ihåg knappt hur det var innan. Att hon faktiskt sprang runt ,ner för sängen, upp på stolar, ner för stolar, upp och ner i trappan. Känns lite främmande. Mitt eget fick jag ju bara veta 4 dagar efter, men det känns däremot som igår.

 

Idag har vi fixat mest här hemma. Städat, tvättat och handlat. En liten runda ute, men var för kallt och blåsigt för Frejas smak och hon ville bara hem.

 

Lasses storasyster har varit på besök idag. Freja fick lilljulafton idag. Massa julklappar och bus med sin faster. Vi andra fick också julklappar.

Freja ville öppna våra paket med. Min och Lasses fick hon lov att öppna, Anton och Matilda har ju faktiskt inte kommit hem, fast hon kunde tänka sig att öppna dom med. Tack för besöket idag Mita och för mitt fina armband, Freja sa när du gått, "Mita äll" (Mita snäll).

Vi har väl mer eller mindre bestämt oss för att stanna hemma med Freja i jul. Vill inte utsätta henne för onödiga smittor. Får hellre träffa alla lite då och då, när vi vet att de är friska. Hennes hälsa får såklart komma först.

 

Snart kommer Anton och  Matilda hem och då ska dom få öppna sina med, eller Freja kommer nog tigga till sig att få öppna=)

 

Freja öppnar julklappar