Kvar på sjukhuset

Kommer vara kvar på sjukhuset ett tag till nu. Freja får penicillin i blodet var sjätte timme, så ingen hemgång än på några dagar iaf. Tar ett par dar innan blododlingarna är klara, så de kör på med penicillin och tar inga risker. Skulle det visa sig att inget växer i blodet eller runt hennes CVK, skulle jag tro att dom sätter ut det igen. Man kan få sk. "cellgiftsfeber" och då är det inte en infektion, men det vet man ju inte än.

Hon har varit lite mer sänkt idag tycker jag. Inte riktigt tillfreds. Hon verkar ena stunden ha ont och i nästa orolig. Istället för morfin, som hon fått inatt, provade vi att ge henne lugnande idag och det verka funka bättre. Det är så svårt att veta vilket man ska göra.

Idag har vi mest vandrat omkring på avdelningen. Farmor och farfar har varit här. Vi gick ut en runda på berget alla fem, men efter vi gått slingan ville Freja tillbaka.

 

Jag åkte hem på eftermiddagen för att träffa Anton och Matilda innan dom åkte till sin pappa. Efter det åkte jag upp till sjukhuset igen.

Jag har haft så ont i nacken idag. Imorse när jag kom till avdelningen hade jag nackspärr. En som jobbar i lekterapin, som även är massör, fixa ett rum med brits och musik sen massera hon nacke och rygg. Hur snällt som helst och hjälpte en del med. Hade en värmedyna en stund också. Fast nu ikväll känns det som det är på väg tillbaka och huvudvärken har jag dragits med hela dagen. Kanske för att jag låg vaken i princip hela natten och grubblade.

 

Usch så trist dag, sjukhus, feber, huvudvärk, nackspärr, ensam hemma och Freja är på väg neråt igen. Tror jag struntar i detta nu och hoppar i säng. Hoppas på en bättre dag imorgon.

 

Ikväll låg jag i sängen brevid Freja, fick inte släppa hennes hand. Masserade hennes händer och fötter. Hon ville bara mer och mer. Söta unge!

 

 

JuliA
http://www.mittbarnharcancer.se

Usch, tung dag... Svårt att fokuserar på varje dag när man bara är ledsen och trött på att det aldrig blir bra. Men det är nära nu, samtidigt som det bästa är att tänka att ni nog får stanna en månad till. Försök hitta på saker som gör livet roligare... Solsidan höll oss över vattnet när vi låg inne. Popcorn till det så blir festen ett faktum, eller kanske såpbubbelpartaj? Har ni provat med majskrokarna? Kommer aldrig glömma hur lycklig vår tösabit blev när hon märkte att hon kunde äta dem, utan att det gjorde ont! Svårt att göra nåt riktigt skoj men det är så viktigt! Gräv inte ner er nu, bit ihop! ( vet att det är tusen ggr lättare sagt än gjort) det där med nackspärrr är vidrigt... Kristian och jag turades om att ha det på sjukhuset, tror det är att det drar + att man spänner sig så... Hemskt, och såååååå onödigt. Men ska man har det jobbigt varför inte riktigt jobbigt. Styrkekramar till er, det blir snart bättre, det måste det!

Sara Brodén
http://imageu.se

Styrkekram från oss alla fyra. Hoppas att ni väldigt snart får vara tillsammans hela familjen på hemmaplan. de där stunderna ger än kraft att fortsätta kämpa.
Tänker på er, kram Sara