Vill bara förtydliga det jag skrev igår om Freja. Att hon inte blev en "högrisk" innebär inte att det är "lågrisk", utan det innebär att hon får standardbehandling (ca 50-60%av alla får det). Flera har nog missuppfattat att det nu inte skulle vara någon fara längre, men så är inte fallet. "högrisk" hade inneburit en tuffare behandling mot den redan mycket tuffa behandling som alla Leukemibarn genomgår. Hon kommer fortfarande behandlas i upp till 2,5 år och kommer defenetivt inte vara någon lätt tid bara för hon inte hamna i högrisk. Vi är såklart fortfarande väldigt glada över provsvaren och väldigt hoppfulla för framtiden.

 

Idag börja dagen med ett besök på mitt jobb. Tänkte bara titta inom, men alla vill prata, så det tar alltid längre tid än man tänkt sig. Men alltid lika kul att träffa alla! Så skönt att veta att alla bryr sig och engagerar sig.

En fin överraskning hade dom till oss också. Jätterörd blev jag att ni tänkt på HELA familjen. Alla fick något. Dom stora fick biobiljetter, Freja en stor rosa nalle och jag och Lasse presentkort på Fridolfs. Precis vad vi behöver, ska andvända det när Freja blir lite piggare, så vi kan gå iväg själva en kväll och äta och dricka gott. På kortet stod det en fin dikt, som jag ville skrivit här, men det ligger kvar hos Freja. Tack alla för det, blev verkligen sååå glad.

 

Cyklade vidare upp till sjukhuset. Freja sov som en stock, så jag gick och tog en kopp kaffe så länge. Farmor och farfar kom en stund. Hann knappt träffa dom, för strax blev det rond och sen fick jag cykla ner till stan för att träffa Mickaela, för att äta lunch.  God mat och trevligt sällskap, tiden sprang iväg. Tack för pratstunden vännen!

 

När jag kom tillbaka pratade vi om att gå hem en sväng med Freja. Fint väder och läkarna tyckte inte det fanns några hinder nu för lite dagpermis. Hennes värden har varit stabila de senaste dagarna och ingen antibiotika från idag. Jag var mest orolig för hennes morfin hon får i sin CVK när hon får ont, men vi fick hem morfin man kan ge i sonden ist. Vi gick hela vägen hem i solen och överraska Anton och Matilda som inte visste att vi skulle komma. Vi var ute nån timma, sen gick vi in och åt. Freja ville både ha smörgås och lasange! Inga mängder, men ändå. Hon titta på fiskarna och fick vara med Anton och Matilda lite. Passade på att bada henne hemma, eller duscha snarare. Slangarna får ju inte komma under vattnet, så för Frejas del är det knappast bada.

Vid halv sju traskade vi mot sjukhuset igen. Hon tyckte det var jättemysigt att promenera i mörkret nerkrupen under filten, var bara 5 grader ute då.

Lämna Lasse och Freja på avdelningen och själv tog jag cyklen hem igen. När jag kom hem stod där mat, bullar och annat gott hemma. Då har min älskade vän Jenny varit här med det. Tack söta du!

När jag och barnen ligger och tittar på tv ringer det på dörren. Vem står där med hembakt bröd, hemgjord ostkaka, smoothies och päronpure till Freja..jo min älskade lillasyster Tessan! Hon kom in en sväng och pratade innan hon skulle iväg och jobba nattpass. Tack fina du! Vi hörs imorgon.

 

Har kanske inte sagt det till alla, så jag skriver det här. Freja har dåligt immunförsvar, eller rättare sagt inget alls. Hon tål inget just nu. Vattenkoppor som florerar på dagis runt om nu, skulle vara livsfarligt för henne och vanliga infektioner blir hon väldigt dålig av. Vi har bestämt att vi tar inte emot besök av barn tillsvidare. Vi vill inte ta några som helst risker vad gäller detta och det är ju bara en tidsfråga till hennes immunförsvar blir lite bättre. Ni andra är såklart välkommna, bara säg till innan.

 

På väg tillbaka till sjukhuset i mörkret