Måndag 15/7

Tung dag idag. Har verkligen inte sett fram emot denna dagen.
Högdos mitt i sommaren! Tanken får en att vilja kräkas. Inte kunna gå ut på flera dagar, Freja som älskar springa barfota ute hela dagarna med kompisarna. Vi får alltid tvinga in henne, när alla andra gått in.
Blir nästan senare för varje dag. Har så svårt att säga nej, eftersom vi vet att denna veckan blir det inte mycket till frisk luft.
 
Vet inte varför just denna högdosen känns extra jobbig. Är väl för många andra ska ut på semester och att det är sommar och sol. Freja har inte heller kunnat bada, eftersom hon legat alldeles för lågt i sina värden. Det har inte gjort saken bättre. Det är bara att bita ihop och ta sig igenom det, som allt annat.
En vän sa till mig, att hon trodde någonstans att sånt här drabbar de som är starka och klarar av det. Hon tycker vi fixar det över förväntan, att vi är positiva och glada för det mesta ändå.
Jag tror att folk kan uppfatta det så och jag tror också att vi är väldigt starka i vår familj. Men även jag gråter floder och oroar mig kanske lite för mycket ibland. Inte bara för Freja, utan även för mina stora barn.
Dom har fått utstå mycket. På gott och ont. Två fantastiska barn som jag är otroligt stolt över!
 
Dom är inte hemma nu och Freja börjar sakna dom. Hon säger att dom är i skolan och kommer hem snart (hon förstår inte riktigt att dom har en annan pappa, så det har blivit att vi sagt att dom ska till skolan, eftersom hon nöjer sig med det svaret) . När vi körde till sjukhuset ikväll, sa hon att hon sakna dom och att hon ville krama dom jättehårt. Lilla pluttan!
 
Sista veckan har gått åt till att pärla armband. Hur kul som helst att så många vill köpa. Många som hört av sig och tycker dom är jättefina. Barn som inte vill ta av sig dom, som har dom på sig, natt som dag. Blir så glad av alla fina kommentarer och bilder när ni har dem på.
Har inte hunnit fixa en insamling på Barncancerfondens hemsida, men det kommer.
Packat har vi också hunnit med. Bara 16 dagar kvar till flytten. Ska bli jättekul och jätteskönt att få större och ETT plan, inte tre längre!
Ska erkänna att det är med dubbla känslor, för jag stormtrivs där vi bor nu om det inte varit att det är för trångt.
 
Idag har vi åkt tåg till Ängelholm och gått runt i hembygdsparken. Freja tyckte det var jättekul att åka tåg och titta på alla djur. Vilken energi hon har, springer runt, leker och busar. Helt ovetandes om vad som ska hända i veckan. Något som faktiskt ger tröst. Hon behöver inte oroa sig och ha ångest, som om hon hade varit äldre och visste vad som vänta.
Äter som en häst gör hon också och går upp i vikt. Något som man inte kanske skulle förvänta sig just nu, men hon är inte som alla andra för hon är Freja Andersson, kämparnas kämpe!
Hon gick själv ut till sköterskan ikväll och sa att hon ville ha en macka med korv och saft till det. 2 minuter, så var den väck!
Nr 16 i snutteskaran fick hon av sin snälla sköterska idag, för hon var så duktig. Valde ett lamm, som hon redan har. Finns väl inte många sorter kvar som hon inte har skulle jag tro.
 
Imorgonbitti ska hon sövas och få sina cellgifter i ryggen, sen startar dom högdosen. Förhoppningsvis är hon hemma på fredag, som vanligt.
Då kan vi fokusera på flytten, som är så mycket roligare.
 
Freja på karusellen idag. Jag får en slängpuss när hon åker förbi <3
 
Här tittar hon på rådjuren.
 
Freja i pytteskogen.
 
 
 
 
 
 

Kommentarer
Julia

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (bara jag som ser!)

Din blogg:

Kommentar:

Trackback